ateism, böcker, islam, kristendom

En bok som hjälper mig tänka

För några månader sedan gick jag med i Humanisterna och fick boken “Sekulär humanism” av Patrik Lindenfors och Christer Sturmark. Den är väldigt intressant och jag läser den just nu.

Det är som att läsa mina egna tankar, men på ett mer avancerat språk. Min svenska är enkel och vardaglig, men språket i boken är lite mer avancerat. Om man använder ett sådant språk blir det lättare för andra att förstå. Ett exempel är den här mening som finns på sidan 19:

“Den sekulära humanismen uppfattar verkligheten som naturlig, snarare än övernaturlig.”

Det är en enda mening, men den säger något som jag måste använda många ord för att förklara. Jag brukar prata om Jonas som var i en fiskmage, Salomon som pratade med djur eller Moses som öppnade havet och förvandlade sin käpp till en orm. Sådana berättelser är övernaturliga och helt orimliga. De är som Sagan om ringen för mig. Varför tror folk på Moses men inte på Sagan om ringen? Alla förstår att Saga om ringen bara är fantasi. Varför säger man inte samma sak om berättelserna i bibeln och koranen? Jag tror på det som finns i verkligheten. Naturen som vi ser är på riktigt.

Språket är komplicerat. Det finns hundra olika sätt att säga en sak. Jag är inte en människa med en utbildning och ibland kan jag inte uttrycka det jag vill. Utbildning är viktigt för att kunna uttrycka sig på ett bra sätt. Det språk som jag fick under min uppväxt var ett religiöst språk. Eftersom språket är ett verktyg för att förstå och förklara världen, så var det som om jag bara kunde se världen ur ett religiöst perspektiv. Här i Sverige har jag skaffat mig ett sekulärt språk för att prata om världen och mig själv. Men det tar tid att lära sig ett mer avancerat språk. Boken om sekulär humanism hjälper mig mycket.