ateism, böcker, islam, kristendom

En bok som hjälper mig tänka

För några månader sedan gick jag med i Humanisterna och fick boken “Sekulär humanism” av Patrik Lindenfors och Christer Sturmark. Den är väldigt intressant och jag läser den just nu.

Det är som att läsa mina egna tankar, men på ett mer avancerat språk. Min svenska är enkel och vardaglig, men språket i boken är lite mer avancerat. Om man använder ett sådant språk blir det lättare för andra att förstå. Ett exempel är den här mening som finns på sidan 19:

“Den sekulära humanismen uppfattar verkligheten som naturlig, snarare än övernaturlig.”

Det är en enda mening, men den säger något som jag måste använda många ord för att förklara. Jag brukar prata om Jonas som var i en fiskmage, Salomon som pratade med djur eller Moses som öppnade havet och förvandlade sin käpp till en orm. Sådana berättelser är övernaturliga och helt orimliga. De är som Sagan om ringen för mig. Varför tror folk på Moses men inte på Sagan om ringen? Alla förstår att Saga om ringen bara är fantasi. Varför säger man inte samma sak om berättelserna i bibeln och koranen? Jag tror på det som finns i verkligheten. Naturen som vi ser är på riktigt.

Språket är komplicerat. Det finns hundra olika sätt att säga en sak. Jag är inte en människa med en utbildning och ibland kan jag inte uttrycka det jag vill. Utbildning är viktigt för att kunna uttrycka sig på ett bra sätt. Det språk som jag fick under min uppväxt var ett religiöst språk. Eftersom språket är ett verktyg för att förstå och förklara världen, så var det som om jag bara kunde se världen ur ett religiöst perspektiv. Här i Sverige har jag skaffat mig ett sekulärt språk för att prata om världen och mig själv. Men det tar tid att lära sig ett mer avancerat språk. Boken om sekulär humanism hjälper mig mycket.

 

andra saker

Wikipedia var min skola

Nelson Mandela 19 år.

Jag gick bara i skolan i fyra år i Iran och fick inte lära mig så mycket om världen. Istället för skolan fick jag börja jobba. Efter några år hittade jag ett internetkafé. Jag visste ingenting om e-mail eller Facebook, så mina kompisar fick förklara sådant för mig. Jag hade ingen aning om vad g-mail och sådant var. I skolan hade vi skrivit på papper. Det var inte som svenska skolor där man får en dator.

På internetkaféet spelade vi mest spel, men jag började också söka på nätet. Wikipedia var det första som kom upp. När jag sökte på saker klickade jag på länkar och läste mer och mer. På det sättet fick jag massa information. Jag läste och läste. På fredagar behövde jag inte jobba och ibland satt jag hela dagen och läste på nätet. Jag brukade gå till internetkaféet efter jobbet också. Ibland var vi där till klockan tre på natten.

Internet öppnade en dörr till världen och kunskap. Plötsligt kunde jag ta reda på mer om saker jag var nyfiken på. Jag hörde Che Guevaras namn och undrade vem det var. Vem var han som hade en mössa med stjärna och rökte cigarr? Han såg ut som en gangster! Men jag sökte och läste om att han var från Argentina och kämpade mot diktatorn på Kuba. Jag läste att han var läkare och hade ett ganska bra liv i Argentina, men att han reste genom Sydamerika och förändrades. Han lämnade familjen och tog till vapen för att göra revolution istället. Jag såg videofilmer om honom och förstod att han inte var en gangster.

En annan person jag läste om var Nelson Mandela som kämpade mot apartheid i Sydafrika. Innan jag började läsa på internet visste jag inte ens att det fanns vita människor i Afrika. Jag hade inte fått lära mig att européer åkte dit, koloniserade och gjorde massa taskiga saker mot afrikanerna. Det var saker jag lärde mig på nätet, det var ingen lärare som lärde mig det. Nelson Mandela är en fortfarande en förebild för mig. Han kämpade för mänskliga rättigheter och mot orättvisor. Han satt i fängelse i 27 år och gav inte upp. Det är länge tid än jag har levt!

Om inte internet och  Wikipedia hade funnits så hade jag inte varit den Emran som är just nu. Jag hade inte haft lika mycket kunskap om världen. Internet var min skola.

ateism, islam

Tre ord som jag undviker

När jag kom till Sverige förstod jag att mitt språk har lånat många ord av arabiska. Många av orden kommer från islam. Nu försöker jag undvika att använda sådana ord, men det är ganska svårt. På persiska och dari finns flera vanliga ord och uttryck som kommer från islam. Här är tre ord jag försöker undvika:

1. Inshallah

Inshallah är ett vanligt ord bland muslimer. Det är ungefär som ”jag hoppas”, men man hoppas på gud (Allah). Om en person säger att livet är skitjobbigt så kommer den andra att säga: ”det kommer att bli bra, inshallah”. Jag tycker inte om det. Det känns obekvämt när folk säger sådant till mig för jag hoppas inte på Allah. Jag bryr mig inte om Allah.

2. Jalla/Yalla

Ett annat vanligt ord är jalla som betyder att man ropar på Allah för att han ska hjälpa till (ya Allah). Jag tycker inte om ordet. När folk säger det till mig vill jag säga ifrån, speciellt när det är svenska personer som säger det. Det känns inte så bra. I ett sekulärt samhälle borde språket vara fritt från religion.

3. Khoda hafez (hej då)

Det betyder ”guden skyddar dig” och man säger det istället för ”hej då”. Man kan inte undvika det på dari för det finns inget annat ord. Folk blir sura om man inte säger det. De tycker att man är otrevlig.

När jag hör folk prata med religiöst språk blir jag obekväm. Jag vill säga till folk att sluta säga sådana ord till mig. Jag försöker att inte tjafsa om det, men egentligen vill jag fråga folk vad de menar med ”inshallah” och sådana ord. Jag vill att alla svenskar som säger yalla ska förstå vad de säger. Jag har sett yoghurt, film och en bok i svenska som heter yalla. Varför kan ni inte använda vanliga svenska ord som inte kommer från islam?

 

böcker

En varm och viktig bok

Jag har läst en bok av Susanne Boll som heter “Hemlösa Hjärtan”. Den handlar om två personer som bor i Stockholm. Leia är en utbränd tjej som bor i en lägenhet på Söder. Jens jobbar som en snickare men är hemlös. Jens fixar Leias kök. Han vill inte att Leia ska veta att han är hemlös och Leia vill inte att Jens ska veta att hon är utbränd och arbetslös. Samtidigt får de känslor för varandra.

Boken är jätteintressant, jag kände igen mig när jag läste den. Leia har inte kontakt med folk och vill inte vara hos sin familj på julafton. Hon är inte så social men hittar Jens. Det är spännande när en rik tjej får träffa en fattig man. Det är fint att kärleken är gränslös. Boken är spännande. Man blir nyfiken när man läser den och man vill fortsätta läsa. Det är en varm berättelse som handlar om viktiga saker. En bra grej är att den är på lätt svenska. Det är bra för de som har svenska som andraspråk.

Tack Vilja förlag för att ni gav mig boken!

ateism, kristendom

En missionär i Stockholm

I helgen träffade jag en man, som jag tror var missionär. Han kom fram till mig och min kompis i stan. Det första som han sa var att Jesus älskar oss. Han var jätteglad och såg salig ut. Han pratade om Jesus och kristendomen. När sådana saker händer är det som om någonting i mig säger att jag måste protestera. Jag kan inte vara tyst. Jag sa att jag är inte intresserad av religionen och är en ateist. Han sa “Jesus älskar dig även om du är ateist” och började prata ännu mer om kristendomen.

Han pratade mycket, jag ville inte vara otrevlig och lyssnade. Samtidigt ville jag diskutera med honom om religionen. Det gick inte så bra. Han lyssnade inte på mig och ville bara säga saker som han trodde på. Han sa att Jesus finns i mitt hjärta och att jag måste vilja se honom. Mannen verkade vara helt hjärntvättat. Men jag har inte tillräckligt mycket kunskap för att diskutera med en kristen. Jag växte upp i Iran och fick inte lära mig om några andra religioner än islam. Om han hade varit muslim hade jag haft mycket att säga. Jag frågade honom om dinosaurier när han började prata om Adam och Eva. Han sa att det står i bibeln om stora monster som bodde på jorden. Det låter som skitsnack.

Mannen påminde mig om mullorna i Iran. De pratade på samma sätt om Mohammed och koranen. Men där får man inte ens diskutera religion, man måste lyssna på vad mullorna säger. Jag är glad att jag kunde säga mina åsikter, även om mannen inte lyssnade. Det kan man inte göra i länder som Iran och Afghanistan. Där är det dödsstraff på att vara ateist.

att lämna islam, islam, kristendom

Jesus & Mo

Idag hittade jag en rolig serie som heter Jesus & Mo. Den visar att islam är fel och säger emot sig själv. En aya i Koranen säger att det inte finns några tvång i religionen. Samtidigt är det dödsstraff för den som lämnar islam.

Det är viktigt att visa vad som är fel i religionen och humor är ett bra sätt för att folk ska förstå. Min dröm är att det ska komma en dag som man får skämta om alla religioner och inte få dödsstraff för det. Inte bara i västvärlden utan även i länder som Afghanistan. Om man fick kritisera islam där skulle det bli bättre. Landet skulle ta ett steg framåt och komma ut ur okunnigheten.

islam, musik

Shahin gav mig mod

Shahin Najafi är en artist från Iran men han bor i Tyskland. Han har varit qari, alltså den person som läser koranen på ett speciellt sätt. Han kunde koranen utantill men nu kritiserar han islam och ledarna i Iran. Den här låten heter Mammad Nobari och handlar om Mohammed.

Shahin säger att religionen kommer att användas mot oss som ett vapen. Han leker med förklaringar och begrepp i sina texter och ibland är det svårt att förstå vad han menar. Han är modig och jag tycker att man ska vara som honom. Han är en förebild för mig och många som jag känner. Hans musik gav mig mod att stå emot religionen. När jag hörde hans musik började jag tänka. Det han säger är rätt och rimligt. Man måste kunna kritisera religion.

Förra året hade Shahin Najafi en konsert i Stockholm och jag var där. Jag kunde nästan inte tro på att jag var där. För flera år sedan lyssnade jag på hans musik i Iran och nu sitter jag och lyssnar på hans musik live och ser honom. Det kändes otroligt!

 

 

 

 

 

ateism, att lämna islam, islam, فارسی/دری

مُرتد کیست؟

یک مُرتد کسی هست، که از دین یا اعتقاد خود برگشته باشد. من یک مُرتد هستم چرا که از دین خود برگشته ام. من قبلا مسلمان بودم.

من در آغاز سال 2018 سه مقاله در مورد راه من از اسلام تا آتئیست در سایت آتئیست سووریه(Ateist Sverige) نوشتم. مردم از نوشته‌های من خوششان آمد و این برای من خوشحال کننده بود که نظراتشان مثبت بود. من می‌خواهم که مردم این را درک کنند چطور آدم در یک اجتماع اسلامی و یک خانواده مسلمان رشت می‌کند. من خواستار این هستم که آدم های مذهبی خودشان شروع کنند به فکر کردن. برگشتن از اسلام برای من یک پروسه ی طولانی بود. اگر من با کسانی که از دین برگشته بودن آشنا نمی‌شدم شاید من هنوز مسلمان بودم. به همین دلیل می خواهم در این بلوگ در مورد زندگی خود و افکارم بنویسم.

ateism, att lämna islam, islam

Förbjud religiösa friskolor!

Jag tycker att man ska förbjuda religiösa friskolor. Det finns ingenting bra med religionen och barn måste välja själva vad de vill tro på. I dag finns en insändare av mig i Dagens Nyheter. Jag berättar lite om mig själv och att jag önskar att jag hade fått välja själv från början. Men det var omöjligt i Iran där islam styrde allt, även i skolan.

Läs min insändare här!

böcker, hbtq

Utmärkta böcker för nyanlända

Här är några böcker som jag har läst. De handlar om en detektiv som heter Kouplan. En kille som föddes med en tjejs kropp. Jag tycker att de är spännande, det är kanske för att jag tycker om deckare. Författaren heter Sara Lövestam och böckerna är lättlästa.

Jag började läsa första boken för nästan 3 år sedan. Min svenska var inte så bra då. Den heter ”Flicka försvunnen”. Jag tyckte att boken var lagom svår för mig. Det är bra att det finns böcker för nyanlända som är lagom svåra, annars blir man trött på läsningen. Jag själv började läsa svåra böcker när jag var ny i Sverige. Då blev jag trött på läsningen och struntade i det. Men när jag började läsa om Kouplan då förstod jag nästan allt. Det kändes bra och jag ville läsa mer. Nu har jag läst alla böckerna i serien.

Min favorit är ”Hjärterum” när Kouplan träffar sin bror och får kontakt med sin familj. Sara Lövestam skriver utmärkta böcker tycker jag. Slutligen rekomenderar jag böckerna om Kouplan till nyanlända som läser svenska som andra språk särskilt de som är intresserade av HBTQ-frågor.