asyl, ateism, böcker, islam

Jag har bränt en koran

För att försvara mina mänskliga rättigheter har jag gjort en video där jag bränner en koran. Jag anser att Migrationsdomstolen inte respekterar min religionsfrihet, yttrandefrihet och personliga frihet.

Nu har jag fått hjälp att texta videon på svenska. Kolla gärna på när jag förklarar varför jag bränner koranen.

En del muslimer som har sett videon tycker att jag kränker dem. Men för mig är det inget speciellt med koranen, det är bara en bok. De skriver att de vill hugga huvudet av mig eller knulla min mamma. Det visar bara att de är hjärntvättade och inskränkta.

ateism, att lämna islam, islam, فارسی/دری

بی آبروی عالم

بعضی وقتها هموطنان من در فضای مجازی من و بقیه‌ی خداناوران را به بی آبرویی متهم می‌کنند

”من بارها این جمله را شنیدم ”تو آبروی افغانستانی ها/افغانی ها را بردی

!بله من بی آبروی عالمم

اگر بچه بازی و کودک همسری آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر سرودست بریدن آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر کشتار مردمان بی دفاع و انتحار آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر به نام خدای خیالی اعراب تجاوز به زن و فرزندِ ”کفار” آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر برده داری و اسیر کردن انسانهای آزاد آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر برای قبولاندن حرف خود به دیگران کشتار آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر ستم کردن به زن و ناقص العقل خواندنش آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر زن را نصف مرد خواندن و زدنش طبق آیات قرآن آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر حق زن را خوردن و به او نصف یک مرد ارث و میراث دادن طبق آیات قرآن آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر مالکیت مردان بر زنان طبق آیات قرآن آبروداری است من بی آبروی عالمم

اگر نابرابری و بی عدالتی آبروداری است من بی آبروی عالمم

بله من بی آبروی عالمم

آبروی ما زمانی رفت که اعراب بر خاک ما تاز و تاخت کردند، دین و الله خودشان را با زورِ شمشیر به سرزمین‌های ما آوردند

آبروی ما زمانی رفت که اعراب با ”عدل الهی” مردان ما را کشتند به زن و فرزندان ما تجاوز کردند، آنها را به عنوان کنیز و برده فروختند

آبروی ما زمانی رفت که ما برای دفاع از جلادان خود برخواستیم

آبروی ما زمانی رفت که ما شروع به عبادت کردن خدای خونخوارِ محمد کردیم

آبروی ما زمانی رفت که ما دین خونین اسلام را که قاتلین مان بر ما تحمیل کرده بودند را پذیرفتیم

ما تا زمانی که کشورمان اسلامی است نباید حرفی از آبروداری بزنیم چون واقعا کلمه‌ی (آبرو) را زیر سوال می‌بریم

تویِ مسلمان با پیروی کردن از محمد قاتل، کتابِ جنایاتش و الله خونخوارش آبرو نداری که من و امثال من آن را ببرد

ateism, islam, mat

Piskstraff för en tugga mat

Så här straffas människor som bryter islams lagar i Iran.

Just nu är det ramadan och muslimer i hela världen fastar. Jag minns när jag bodde i Iran. Under ramadan var det olagligt att äta eller dricka offentligt. Jag blev inte gripen just för det här “brottet”, men det var piskstraff och man fick betala böter om man hade ätit eller druckit under ramadan. På den tiden var dessa saker normalt för mig, eftersom jag var muslim och hade vuxit upp med islamistiska lagar.

Igår var jag i Kista med en vän. Jag köpte en Redbull och drack den. Det var första dagen på ramadan. Plötsligt mindes jag att det är olagligt att dricka och äta under ramadan i de flesta muslimska länder.

– Om jag hade druckit den här i Iran eller i ett annat av de muslimska länder, då hade jag hamnat i problem, sa jag till vännen.

Vi pratade lite om det religiösa förtrycket i Iran, Afghanistan och andra muslimska länder.

När jag kom hem började jag tänka på saker som skulle kunna hända mig i Afghanistan. Just nu är jag i Sverige och behöver inte bry mig om religiösa regler, men nästa år kanske jag har blivit utvisad. Då kommer jag säker hamna i problem. Det är olagligt att äta och dricka under ramadan, men jag bryr mig inte om det. Jag kommer att käka som vanligt. Om det är varmt och jag är ute kommer jag att köpa en dricka. Folk kommer reagera och fråga varför jag inte fastar.

I Iran var det många som ljög om varför de inte fastade. De sa att de hade diabetes och sådana saker. Men jag vill inte ljuga om min identitet. Religionsfriheten är en mänsklig rättighet och ingen kan tvinga mig att leva som muslim! Men för att överleva i Afghanistans samhälle måste jag låtsas vara muslim och det är omöjligt för mig. Det kommer att kännas som om jag sviker mig själv! Jag är en övertygad ateist och tycker att religionerna är bullshit. Jag får hellre piskstraff än låtsas vara muslim.

asyl, ateism, att lämna islam, english, islam

Court believes my atheism is genuine – Sweden will still expel me to Afghanistan

On April 2, 2019, the Migration Court in Stockholm, Sweden, rejected my application for asylum. The court believes that my atheism is genuine and that I have been an atheist since 2016, but claims that I can live in Afghanistan anyway. One of the lay judges wanted to grant me protection and a refugee status declaration. Unfortunately, that is not enough.

As a consequence, Sweden will expel me to a country where leaving Islam – as I have done – is punishable by the death penalty[1].

This is what the court’s verdict says regarding my atheism:

In an overall assessment of what has emerged in the case, the Migration Court finds that A has made it probable that he is an atheist and that he has the opinions about Islam that he claims in the case, and that he has expressed them both in the media and in front of people around him in Sweden.

I am content that they believe in me, since I have a strong atheistic belief that I have expressed openly for more than two years. During the oral hearing in court, I did my very best to explain my innermost thoughts and my process from being a Muslim to becoming an atheist. Unfortunately, the court claims that I can live in Afghanistan anyway and that I will not be at risk.

But the only way to survive as an atheist in Afghanistan is to hide one’s identity and pretend to be a Muslim. Criticizing Islam, the Qur’an or the Prophet Muhammad is fatal. Here in Sweden I do it all the time, both online and with friends. I have lost friends and gotten into conflicts because of it. I sometimes find it hard to control my impulses, resulting in my innermost thoughts and feelings getting out in the open. Sometimes I get upset when discussing Islam, because I detest the religion that has hurt me and many other people. It would be impossible for me to be myself in Afghanistan, where society forces people to be Muslims. I would be forced to pray or fast by people around me. It would feel like a violation of my personal integrity to pretend to be a Muslim. I will not let anyone oppress me, nor will I hide my true identity.

If I lived in Afghanistan, I am confident that friends, neighbors and acquaintances sooner or later would realize that I am an atheist. They would see that I do not practice the religion, and since I have been in the West they would be extra suspicious of me. As soon as someone finds out, there is a great risk that I will be threatened, punished – or in the worst case killed.

All this I told at the hearing in court. Several people have written depositions to the court about various events and how I am.

Nevertheless, the Court wrote:

In conclusion, the Migration Court considers that A, neither through the documentary evidence nor through his oral account, has made it probable that he is at risk of being subjected to persecution or other risks that would constitute grounds for protection when returning to his home country. Therefore, A does not meet the requirements for protection in Sweden.

I don’t get it. No one should be subjected to torture or inhuman or degrading treatment, and it is a violation of the human rights to expel someone to a country where the person is at risk. How can it be legal to expel an atheist to a country where leaving Islam is punishable by the death penalty?

Sweden cannot force me to hide my atheism. Nonetheless, during the oral hearing in court the representative from the Swedish Migration Board said I could ”keep a low profile” in Afghanistan. The court seemed to listen more to that argument, than everything I told them about myself.

Since I have lived openly as an atheist for almost three years here in Sweden, the Court’s verdict means that I would have to hide my identity and pretend to be a Muslim to survive in Afghanistan. It’s a violation of my human rights, taking into account this statement by UNHCR:

Religious belief, identity, or way of life can be seen as so fundamental to human identity that one should not be compelled to hide, change or renounce this in order to avoid persecution.[2]

I will never give up my fight for freedom and for my human rights! Please support me by sharing my story.

Read original post in Swedish.


[1] See: [page 60]https://www.easo.europa.eu/sites/default/files/easo-country-guidance-afghanistan-2018.pdf

[2] https://www.unhcr.org/publications/legal/40d8427a4/guidelines-international-protection-6-religion-based-refugee-claims-under.html

asyl, ateism, att lämna islam, islam

Domstolen tror på mig, men Sverige ska utvisa mig ändå

Den 2 april 2019 fick jag avslag på min asylansökan av migrationsdomstolen i Stockholm. Domstolen tror på att jag är ateist och att jag har varit det sedan 2016, men tycker att jag kan leva i Afghanistan ändå. En nämndeman ville att jag skulle få skydd i Sverige, men det räcker inte.

Sverige ska alltså utvisa mig till ett land där jag enligt lagen kan få dödsstraff för det jag har gjort – att lämna islam.

Så här står det i domen om min ateism:

Vid en sammantagen bedömning av det som kommit fram i målet finner migrationsdomstolen att A har gjort sannolikt att han är ateist och att han hyser de åsikter om islam som han gör gällande i målet, samt att han i Sverige har gett uttryck för dem både via media och inför personer i sin omgivning.

Det är skönt att de tror på mig, för jag har en stark ateistisk övertygelse som jag har uttryckt öppet i mer än två år. Under den muntliga förhandlingen i domstolen gjorde jag verkligen mitt bästa för att förklara mina innersta tankar och min process från muslim till ateist. Tyvärr tycker domstolen att jag kan leva i Afghanistan ändå och att det inte kommer att vara farligt för mig.

Men det enda sättet att överleva som ateist i Afghanistan är att dölja sin identitet och låtsas vara muslim. Att kritisera islam, koranen eller profeten Mohammed är livsfarligt. Här i Sverige gör jag det hela tiden, både på nätet och med kompisar. Jag har förlorat vänner och hamnat i konflikter på grund av det. Jag har ibland svårt att kontrollera mina impulser, och då kommer mina innersta tankar fram. Ibland blir jag upprörd när jag diskuterar islam, för jag avskyr den religion som har skadat mig och många andra människor. Det skulle vara helt omöjligt för mig att vara mig själv i Afghanistan. Samhället tvingar människor att vara muslimer. Jag vet att jag skulle möta människor som tvingar mig att be eller fasta. Men jag är inte en person som låter mig kuvas. Det skulle kännas som en kränkning mot min personliga integritet att låtsas vara muslim.

Om jag bodde i Afghanistan är jag säker på att vänner, grannar och bekanta förr eller senare skulle förstå att jag är ateist. De skulle se att jag inte utövar religionen och eftersom jag varit i Väst skulle de vara extra misstänksamma mot mig. Så fort någon där vet, så är risken stor att jag blir hotad, straffad – eller i värsta fall dödad. 

Allt det här berättade jag på den muntliga förhandlingen i domstolen. Flera personer har skrivit vittnesmål till domstolen om olika händelser och om hur jag är.  

Ändå skrev domstolen:

Sammanfattningsvis anser migrationsdomstolen att A, varken genom den skriftliga bevisningen eller genom sina muntliga uppgifter, har förmått göra sannolikt att han vid ett återvändande till hemlandet riskerar att utsättas för förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling. A uppfyller därför inte förutsättningarna för att få skydd i Sverige.

Jag förstår faktiskt inte hur de tänker. Ingen människa ska utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling, och det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att utvisa någon till ett land där personen riskerar det. Hur kan det vara okej att utvisa en ateist till ett land där det är dödsstraff på att lämna islam?   

Sverige kan inte heller tvinga mig att dölja min ateism. Men under den muntliga förhandlingen i domstolen sa Migrationsverkets representant att jag kunde ”hålla låg profil” i Afghanistan. Domstolen verkade lyssna mer på det än allt jag berättade om mitt liv.

Eftersom jag har levt öppen som ateist i snart tre år här i Sverige betyder domen från migrationsdomstolen att jag skulle behöva gömma min identitet och låtsas vara muslim för att överleva i Afghanistan. Det är också fel, för så här skriver UNHCR:

Religiös tro, identitet och livsstil kan anses vara så fundamentala för den mänskliga identiteten att man inte kan tvinga någon att dölja, ändra eller ta avstånd från sin tro i syfte att undgå förföljelse.

Jag kommer aldrig att ge upp min kamp för att få leva i frihet och för att mina mänskliga rättigheter ska respekteras!

SEE ALSO: English translation of this text

asyl, ateism, att lämna islam

Artikel om ateism som asylskäl

Humanisterna har delat den här artikel om varför ateism kan vara ett asylskäl för personer från Afghanistan. Det är Annelie Drewsen som har skrivit den. En jurist och en expert på Afghanistan beskriver situationen för personer som har lämnat islam och jag berättar lite om min situation.

Texten var från början med i en tidning som heter Artikel 14 tillsammans med en text som jag har skrivit.

ateism, att lämna islam, islam

Att bli fri från det religiösa förtrycket

Jag var 17 år när jag lämnade Iran. Gränsvakterna sköt på mig när vi gick över gränsen till Turkiet, men jag fortsatte framåt. Min längtan efter frihet vann över rädslan. I Turkiet kände jag för första gången frihet. Men för att bli helt fri räckte det inte att lämna Iran.

Det religiösa förtrycket hade format mina tankar, mitt sätt att se på världen och min identitet. Det fanns kvar i mig. Jag var fortfarande muslim när jag kom till Sverige. När jag fick höra att min lärare hade barn fast hon inte var gift tänkte jag att det var haram. När jag klappade en hund kände jag mig smutsig för att den var oren. De religiösa tankarna fanns kvar i mig. Samtidigt växte mina tvivel och jag började läsa mer om islam och andra livsåskådningar. 

Mina tvivel blev med tiden till en stark övertygelse. Jag blev säker på att gud inte finns och att islam är fel. Religionen passar inte ihop med mina värderingar och mitt sätt att se på världen och människor. Efter två–tre i Sverige försvann mina muslimska tankar. Det var då jag blev fri på riktigt.

Nu kan jag tänka självständigt och har hittat min identitet som ateist. Nu vill jag berätta om min resa för att påverka andra människor. När jag träffar andra killar från Afghanistan diskuterar jag nästan alltid religion. Jag vill att de också ska börja tänka kritiskt på islam. Men jag vill även att andra människor i Sverige ska förstå hur det är att lämna islam. Jag var muslim men förändrades. Det kan även andra människor göra. Men man lämnar inte sin religion över en natt.

Att lämna ett land är att gå över en gräns. Det tar en sekund. Men att lämna sin religion är en mycket längre resa. Det är som att åka från en värld där allt är svartvitt till en värld där alla färger finns. Tankarna och identiteten påverkas långsamt, men om man fortsätter framåt så når man friheten till slut.

ateism, att lämna islam, böcker

Jag skriver i tidningar

Det känns bra att leva i ett fritt samhälle där jag kan uttrycka mina åsikter. Jag vill få andra människor att förstå varför jag lämnade islam och se att religion skapar problem i samhället och för människor.

I slutet av förra året skrev jag om böcker i en tidning som heter Lisetten. Det var min gamla lärare Thomas som frågade om jag ville tipsa om några böcker. Här kan man läsa min artikel.

I januari skrev jag en insändare i lokaltidningen Mitti. Den handlar om att jag inte tycker att det ska finnas ord från islam i det svenska språket eller i mitt eget språk.

Här kan du läsa alla mina texter.